God frukost! Råkade nämna att jag gillar kokt ägg på macka första morgonen hos farmor och farfar. Sen fick jag det varje dag. 
Lyx!
Denna dagen åt jag frukost vid elva, sedan lunch vid tolv och fika klockan tre. Och det var ingen lättlunch direkt. Stekt lax och potatis med romsås, och så ostkaka med galss och jordgubbar! Det var ren tur att jag hann bli hungrig till kvällen sen.
Dagen spenderade jag med kusin J på stan. Imponerande nog verkade hon inte alls tycka att jag var ohjälpligt gammal och tråkig trots de elva år som skiljer i ålder oss emellan. Jag för min del hade trevligt hela tiden, men allra trevligast var nog ändå den stunden vi satt och fikade nere vid Nissan och pratade om våra framtidsplaner och våra drömmar. Coolt!
Efter en hård dag på stan, tog vi en buss hem till J. På bussen träffade vi faster N, och vi hann jämföra våra inköp och agera smakråd i faster N:s svåra solglasögonval. Dagen innan hade vi fått ner urvalet från fem till två. Nu hade hon valt bort ett par, men hittat ytterligare en modell, så hon hade fortfarande två att välja på. Mig och J fick hon ingen hjälp av, för vi hade varsin favorit bland de två. Väl hemma hos J kollade vi på foton från studentbalen, drack flädersaft och satt på trappan och pratade om våra fobier. Så där som kusiner gör…
När sedan faster T kom blev det liv i luckan. Jag pratade mig torr i halsen och fick minst en hostattack. Sen lagades det mat för full rulle. Nedan ses kusin J fixa marinaden till den sedemera grillade fläskfilén, som var synnerligen god.
Efter god mat följde gott samtal. Det är skönt ibland att känna att man hör ihop med någon även utanför den närmaste familjen. Som t ex att det här med konflikträdsla faktiskt är ett släktdrag. Och att det faktiskt inte bara är jag som är så blond att mina ögonbryn och ögonfransar inte syns om jag inte målar dem.
Under de här dagarna har jag själv upptäckt det som andra sagt till mig tidigare; att jag är rätt lik mina två äldsta fastrar. På något vis känns det gott, för ibland kan jag undrar var sidor hos mig kommer ifrån. Jag ser ju saker som jag känner igen från mamma och saker som jag är lik pappa i. Men sen finns det ju "kvinnliga" drag som inte kommer från mamma, och som jag inte ser hos pappa, som jag nu ser hos mina fastrar. Det är väl Elsa-dragen kan jag tänka mig. Dragen från farmor Elsa, farfars första fru och pappas mamma som dog så ung. Hon som jag aldrig träffat, men hela mitt liv fått höra att jag liknar - både till utseende och sätt. Jag har ju alltid kännt mina fastrar och kunnat se detta tidigare, men det är väl först nu när jag är såpass gammal som jag märker de här sakerna hos mig själv.
Så denna korta resa, har inte bara varit geografisk utan också genealogisk. Jag har fördjupat kontakten med i alla fall delar av min släkt, och det har varit väldigt berikande och på något sätt också förankrande. Också jag hör till… och i mig bär jag spår från någon annan. Vad märkligt att det har en sådan betydelse…
